Cowogol e Kosamɗingol: Ko deftere fanniinde, nde mo woni kala, dewbo e gorko, ene hatojini he mum.

Cowogol & Kosamɗingol Aadee, ko tiitoonde deftere hesere nde Ceerno Mammadu Saalif Mbaay wallifii yaltunde ko ɓooyani. Eɗen nganndi kala nde deftordu Pulaar ɓeydotirii tiitoonde hesere, ene jibina weltaare mawnde wonan’de kala ɓiy pullo. Gooto kala ene heppa nde tamata ɗum he juuɗe mum haa uurno ɗum ɓuucoo ɗum ko adii nii nde hippitta ɗereeji mum taroo binndanɗe mum.

Cowogol & Kosamɗingol Aadee noon wona deftere ordineer. Ko nde deftere fanniinde, nde mo woni kala, dewbo e gorko, ene hatojini he humpito ko loowdi deftere nde jaŋtotoo ko.

To bannge Ganndalguurɗe walla Guurɗewal (biologie), aade hiisetee tan ko barogel hono no kala guurɗe-ɓosooje ni, hayso tawi neɗɗo ko barogel kono wonaa no kala barogel sabu won e keeriiɗe ɗe o jogi. Kala gootel he guurɗe-ɓosooje boom ene jogii keeriiɗe mum fotde he no tago mbaydi mum rokkiri ɗum. Kono kannje fof e jogaade, gootel heen fof e keeriiɗe mum ne, ittaani eɗe ndenndi e ko’e majje won he loowdiiji to bannge tagooje majje terɗeyankeeje e ko ɗuum laaɓndii ngam waawde tabitde. Yeru, he mbaydi majje won’de guurɗe-ɓosooje eɗe katojini he ñaamde e yarde ngam wuurde, kono hay barogel gootel nguurndam mum waawa duumaade haa cay, sabu nguurndam won’de huunde waatoore (nattoore, gasoore) keddogol leñol maggel ko duumii aamnotoo tan ko he yeñcinde ngel hono maggal rewrude he laawol ɓesnude. Ko ɓesnude (jibin’de) addani tagoore wiyeteende neɗɗo nde (e kala barogel) waawde heddaade he goodal tuggude gila ñalawma mo aade feeñi he dow leydi haa jooni, kadi omo jokki yeñde.

Ɓesnude noon ene soomi kaawisaaji Allah he ñeeñal mum, kono Allah kadi rokkii neɗɗo waawde miijtaade, wiɗtude e yiytude sirluuji ɓurɗi luggiɗde haa o waawi faggitaade heen ganndal. Ganndal-guurɗe ene jeyaa e gannde ɓurɗe faayodin’de hannde sabu ko ngal wallata neɗɗo he anndude hoore mum mbele haa o ɓeydo waawde tabitin’de goodaangal makko.

He deftere hee, Ceerno Mammadu Saalif Mbaay, ene werloo ɗeeɗoo laaɓnde, kadi omo adda heen jaabawooli ñeɗaaɗi he lugge maaje ganndal-guurɗe (Guurɗewal) e ganndal safaara (medicine).

  • Holi no foti ɓiɗɗo debbo, jontuɗo, e nder renndo men, mo anndaa no geɗe fiilayru piilortoo, saka nde suftere fuɗɗotoo junnitaade e nder rannga, ngam hebanaade jaltugol mum?
  • Holi no yoga e gaaƴe, baɗtinooje e ɓanndu, garjinooje nguurndam aadee, peeñirta e liireyel? Holi nii ko addata ɗe?
  • Holi no foti resondirɓe yiɗɓe woppude geñgol koroo, ceerta, tawi ko waasde sunnaade no moƴƴi ɗo caɗeele ɗee ngoni, kannje kala ɗe tiggee, ɗe pawtee e pamaro doole oo?
  • Holi no foti e rewɓe, hawruɓe e lajal e nder baame, tawi ko ŋakkeende humpito e keborɗe mbaɗi ɗum?
  • Holi no foti yummiraaɓe, ɓe njiɗaa rokkude enndu, sabu majjude ɓe no kosam muynam foti mawnude e tiggu?

He Cowogol & Kosamɗingol Aadee, Ceerno Mbaay wonaa tiitoonde hesere tan o ɓeydani ɗemngal Pulaar, kono o ɓeydii jaawre mawnde he gerngal kelmeendi Pulaar.


Jokkondire ɗe deftere ndee waawi heɓaade:

  • To Farayse: Yuusuf Joop+33 6 40 33 12 77, Alasan Kaaliidu Bah +33 6 64 71 92 31
  • Beljik: Mammadu Alfaa Soh +32 487 61 00 89.
  • Italii: Goori Jool: +39 349 713 6756.
  • Gabon: Mammadu Mbaay: +241 062 16 00 62.
  • USA: Takko Saar (1513) 680-4558.

Addu Yiyannde ma

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.