Ɓataake feewde e Tawtorteeɓe Mooɓondiral nayaɓiiwal Jeyaaɓe e lannda Tawassul

Musiɗɓe worɓe e rewɓe, yahdiiɓe am korsuɓe: E udditgol mooɓondiral nayaɓo Tawassul, lannda jogaaɗo jikke, miɗo jogii mbelamma e suutde mi konnguɗi feewde e banndam’en rewɓe e worɓe renndaaɓe faandaare, e ummannde to bannge dawrugol, tawa miɗo rewra e winndude on oo ɗoo ɓataake, ngam yelanaade on puɗɗorogol golle ngal ɗoo mooɓondiral e jam, ko noon ñaaganortoo-mi on Alla keɓgol wune e golle ɗe ngon-ɗon e dow mum ɗee.
Ɓataake feewde e Tawtorteeɓe Mooɓondiral nayaɓiiwal Jeyaaɓe e lannda Tawassul:
En puɗɗorii ma innde Allah jurmotooɗo jurmittooɗo, Allah biyɗo e nder Deftere Mum Teddunde nde ” *Ee Hey mon yimɓe, Min tagii on ummaade e gorol e dewol, Min mbaɗii on leƴƴi e kinɗe haa ganndondiron. Ɓuri teddude e mon ɗo Allah ko ɓurɗo hulde Mo”,* (Simoore Room, aaye 22), en njuulii e koohooho men tedduɗo Muhammadu yoo Jam e Kisal ngon e mum biyɗo “Holi biyeteeɗe Muslimu hono jebbiliiɗo? Wiyetee Muslimu ko ɓe juulɓe kisi e junngo mum e ɗemngal mum”, ( habrii oo hadiis ko Abdullaahi ɓiyi Umar), kaŋko Nulaaɗo, o wiyi kadi “Gooŋɗintaa gooto e mon so wonaa o yiɗana musiɗɗo makko ko o yiɗani hoore makko” (Habri oo hadiis ko Anas mo Maalik)
Musiɗɓe worɓe e rewɓe, yahdiiɓe am korsuɓe,
E udditgol mooɓondiral nayaɓo Tawassul, lannda jogaaɗo jikke, miɗo jogii mbelamma e suutde mi konnguɗi feewde e banndam’en rewɓe e worɓe renndaaɓe faandaare, e ummannde to bannge dawrugol, tawa miɗo rewra e winndude on oo ɗoo ɓataake, ngam yelanaade on puɗɗorogol golle ngal ɗoo mooɓondiral e jam, ko noon ñaaganortoo-mi on Alla keɓgol wune e golle ɗe ngon-ɗon e dow mum ɗee.

Ɗii ɗoo duwawuuji keɓal wune, ɗi nokku-mi to ɓuri luggiɗde e ɓernde am mbaawaa suuɗde ngonka keeriika nguuraaka e ngenndi men, tee ko haɓde e kaa ngonka kaaɓniika woni ko saabii ummannde men arwaniire. Hol e mon banndiraaɓe tedduɓe, arɓe tawtoreede nguu batu pattamlamu, majjuɗo caɗeele limtilimtinɗe ɗeɗɗuɗe ngenndi men ? Tawi waɗi ndi e oo kaayaa-mbeeyaa ko dartoriiɓe semmbinde e mawninde heedi heedaagu to bannge faggudu, dawrugol e renndo, tawi kadi rewnaa ko e tippudi cayaandi, njibinoori laamuuji, ɗi nganndu-ɗaa koyhoyi mum, ɗowooɓe ɗum, kirondirta ko e ɓuraa waawde garjinde leydi men e tilfude ɗum. Laabi dawrugol fuuyufaayaaji ɗi ɓe naatni Muritani ɗii, ɗowi en tan ko feewde e moobaare e boomaare. Hol no Tawassul waɗi e kaa ngonka mbaɗtamboniiwa ? Lannda men siftorii wonde doosɗe mum yummaaje ko ngooroondi tammbiindi Lislaam e nder Laamaandi ? Ko noon tigi ɗum laatorii, ɓikkon neene am’en, arɓe tawtoreede nguu batu pattamlamu, ko ndii leydi tigi woni oollotoondi daande mum, baŋ yoo baŋ, e jookli winndere ndee, e nder pottitte mawɗe, “lislamaagal” mum, ngal nganndu-ɗaa, gila e kitaale gadane jeytaare, irñii ɗum e ndoondi, sabu ko wiyde noon ndee ɓurata hoybude e wiyde nikñii teddungal neɗɗo, wonande ko heewi e ɓiɓɓe leydi mum; ndi moññii nguurdiigu moƴƴu ngu lislaam wagginta hakkunde wuurduɓe; ngu ubbii kadi jikkuuji lobbi jowitiiɗi e jurmondiral, ballondiral hakkunde wuurduɓe, geɗe ɗe lislaam ɓuri teddinde e hormaade.
Leñol ɓaleeɓe ina wondi e sunu mo alaa ko foti muusde duuɓi capanɗe jooni, sabu ɗii ɗoo laabi dawrugol billooji, laŋkooji : gaa gaa tawo nii ammbeede e jiilirɗe laamu, hono woɗɗitineede nokkuuji ƴettirɗi pellitte, Ɓaleeɓe Afriknaaɓe mbarete ñande yoo ñande, ina kersinee e leydi maamiraaɓe mumen, kadi ina mbaɗaa gaɗa’aɗalɓe e leydi maaniraaɓe mumen, laamu njooɗiingu fof, ina ɓura bonde e njaltungu. Ko ɓuri hulɓinaade heen koo, ko ɗee baɗaate barooje, dartoriiɗe ” ittude ɓe e wonde jibinannde leydi” ko won seernaaɓe dariiɓe e dagnande ɓe ɗuum, tawi ɗuum ina woɗɗi wonde yiyannde sellunde to bannge Lislaam. Warngooji ɗi ndewaani sariya, jaltingol yimɓe e leydi mumen, garjingol e taƴgol terɗe mbele ɗee baɗe luutondiraani e wagginaandu Annabiijo Alla, Muhammad (MJKNM) sakkitiindu, e nduun wagginaandu, o wiyiino heen : aarabe ɓuraani goɗɗo mo wonaa aarabe; oon ne kay ɓuraani mo, tee ne nganndee yimɓe ɓee fof njalti ko e baaba Aadama e neene Hawwaa.
Jonte seeɗa ko adii ngal ɗoo mooɓondiral, gardiiɗo leydi ndii, e nder njuɓɓudi laamu mum ciicaandi, siifii yamiroore waɗtoore ɗemngal arab, ɗemngal laamorgal, janngeteengal e duɗe laamuyankooje. Muuyo maɓɓe e ndee siifannde wonaa mogginiinde : ɓe njiɗi tan ko momtude haa laaɓa cer pine e ɗemɗe baɗɗe leydi Muritani leydi sammba-ari-ndenndi’en.
Allah, e nder ñeeñal Mum e manngu Mum, ina eeroo tagoore Mum ndee e yooɗeede ɗeen ceertale, O teeŋtini O wiyi : *”Ina jeyaa e kaawniiɗe Am taggol leydi e asamaanuuji haa e ceertugol ɗemɗe mon e* *guri ɓalli mon”* ( Simoore Room, aaye 22). Ko dental heefereeɓe woni majjuɓe kaa haala Allah lugga.
Tawassul, lannda men oo, mo nganndu-ɗaa jokkogol mum e Lislaam wonaa kumpa hay gooto, ina foti, ɓeydaade daraade no feewi sanne e haɓde e ɗii goopi diwtuɗi aada, pawndirɗi, farla e kala lannda goongɗuɗo, gonɗo e leydi Muritani, nde feññinta darnde mum laaɓnde e ngoo ɗoo woywaango, nattungo waawde fadtireede, heppanaango. Lannda men oo ina tijjaa e mum darnde faayodinnde, nde foti daraade heen, tee ko donngal joortangal waawde mo gaddaade ɗum, ngal o jojjidi roondaade.
Ko nii woni no pot-ɗen waɗde ngam faddaade denndaangal pellitte gannabayiije, ceerndooje, ngoɗɗondira leƴƴi leydi men. Ina waɗɗii e men haa ko foti alaa e waawnude keɓtinegol ɗemɗe ngenndiije leydi ndii fof, ɗemngal heen fof heɓa hakke mo haandi, tawa aldaa e jinngere diwtunde keerol. Mi joofnira woytaango ɗaɓɓude ñaawoore nuunɗunde wonande boomaaaɓe e ŋañaŋañalde e kitaale niɓɓe e daartol men. Tawassul ina foti darnude goomu nebbiso ngam anndee tigirigi umminɓe ngal waɗboniyaagal liɓangal e Ɓaleeɓe Muritaninaaɓe, e nder ɗii duuɓi duumoraaɗi boomaare.
Miin, Bah Shariif, ɓinngel yummon e diine Lislaam, refti woni mo ndenndu-ɗon lannda dowrugol, miɗo jogii njoorto e nder njuuteendi ngal ɗoo mooɓondiral, ma on ɗoof Jullaare fergittunoonde en ndee. Naatgol Tawassul e nder daartol ndii ɗoo leydi ko yeru jokkondirɗe koppi, tawi ko ɗuum waawi jibinde waylaare ɗaminaande ndee e ngenndi ndii.
Ko ɗuum waɗi waɗde haɓɓere lanndaaji luutndiiɗi, e dow feere tawassulu, ko feere henaniinde min no feewi sanne; etee, eɗen nanndi, tuugaade e humpitooji men, ko ɗuum woni ɓurngol haande ngam tiindaade e laawol waylowaylo, ɗamaawu jogaaɗo e denndaangal dente leydi men.
Banndiraaɓe tedduɓe, renndaaɓe miijo e sago e hare, mbiɗo torii nde miijtitoɗen kaa Haala Allah *….”Mbele on cikkat ko min tagiri on ko Amin pija, kadi onon feewde e Amen on nduttetaake…”* (Simoore Gooŋɗinɓe, aaye 115) e aaye goɗɗo “….” *Kulee ñalawma mo nduttateɗon e muuɗum feewde e Allah refti timminanee kala fittaandu* *ko ndu faggitinoo, kamɓe yoɓeteeɓe ɓe, ɓe tooñetaake”* (Simoore Nagge, aaye 281)
on calminaama, on njettaama e darnde mon faayodinnde.
Shariif BAH
O meeɗii wonde lawake e suɓngooji sarɗiyankooɓe ɓe Batirɗe Ngenndi
machalla pullo yaa wur ko juuti e wadaana lenol ngol
LikeLiked by 1 person
Allah hokkee munyal ko ɓuri heewde ann ɓiɗɗo adama sabu neyɗi wanaa huunde faamɗude e aduna soomi miijima haa ɓoy e won ko miido ƴii a haakile am ɓoona wana fof aɗi ƴiiɗe de gilli welɗi e jiiwurɗi ɗaak muuɗi won ɗuu ɗii neeɗi hoorsinde ɓo hoorssani hiino waayno ko naatd naaɗo fuuro ƴaaigol suu maa haa hooɲa
LikeLike
alhamdoulilahi rabil alaa miina ‘pullo golle maa yii aama yo geño wat buraal e maa an e yimɓe pulaar yo Allah ceniɗo beydu barke mon wadaa neewunaa golle mon
LikeLike