Daartol Nguurndam Nulaaɗo Allah he Pulaar/Fulfulde

Fulɓe puɗɗinooma naatde he diine Islaam gila he teemedanɗe gadane ƴellitogol mum kono nde wonno en ngalaano binndol (fotde ko anndaa) kuwtortono ɗen ko ɗemngal Arab e binndol mum ngam janngude. He teemadannde sappo he joyeɗiɗiɓiire (tm.17ɓe CJI), taw annduɓe Fulɓe mbaɗtii huwtoraade alkule Arab ɗee ngam winndude he Pulaar. Kadi ɗum yaajiino sanne he nder Fuuta Tooro, Fuuta Jalon e Sokoto. Hayso mawɓe men heewɓe, ko wayno Sayku Usmaan ɓiy Foodiyo mo Sokoto, mbinndiino defte he siirah ne, wonnoo ko he ɗemngal Arab.

En tinaani hay deftere wootere Siira hiɓɓunde winndaande he Pulaar he ngaan saanga. Kono ɗuum kadi firtaani Siirah ko huunde majjanoonde he nder men. Seernaaɓe Fulɓe ene njannginatnoo Siirah hono no ɓe njannginiratno defte fiqhu e tafsiir ɗee ni, ɗal boom, denndaangal gannde Islaam. Ɗuum woni ɓe taroo he Arabeere ɓe pirta e pulaar. Caggal nde binndol ajami (pulaar binndiraaɗo alkule Arab) ngol fuɗɗii yaajde, won firɓe he pulaar, dame keewɗe he nder Siirah he mbaydi jime. Ndiin mbaydi coñce ene anndiranoo he pulaar Fuuta Tooro, “Beyti” he keewal, “beytol” he teelal. Ene waɗnoo yimɓe fanninooɓe he ɗuum ene noddiree “Almaddaa” en. Ɓeen ene mbaɗatnoo kiirɗeeli he jamaaji (Misiidaaji) gure, yimɓe ngara, worɓe e rewɓe nootitoo e ɓe mbeytana ɗum en (taranoo ɗum en jime “beyti”). Loowdi ɗeen jime keewnoo won’de ko jaarooje Nelaaɗo Allah, jaŋtaade dokke Allah rokki ɗum e kaawniiɗe ɗe Allah waɗini ɗum hono no Shamaa’ilyankeeɓe e Dalaa’ilyankeeɓe ɓee ni. Ɗuum ene nawora tuggude he jibineede makko haawniinde haa yettii he ballal ngal Allah walli konu juulɓe ñalnde wolde Badr, e kaawisaaji walla dokke maantiniiɗe jolɗe he hakkunde ɗoon.

Caggal 1974, nde Pulaar waɗti winndireede alkul latin, eɗen nganndi, ballifanɗe keewɗe, he kala fannu ganndal mbaɗaama he Pulaar, kono en nganndaa hol no foti he ɗeen ballifanɗe ngoni ko yowitii he Siira. Eɗen nganndi tan en njiyii heen ballifanɗe ɗiɗi Siira. Wootere ndee wallifii ɗum ko biyeteeɗo Ibraahiim Muusa Lih (J. 1970) to Mbahe, Fuuta Tooro/Murtani. Tiitoonde mayre Ko: Jubbannde e Nguurndam Muhammadu (SAWS). Nde winndaa walla muula ko 1990 to leydi Gabon. Ko nde deftere tokosere (51 ɗerewol), e nde feccii he dame (walla qistaaji) sappo e joy. Omo haala heen Jibineede Muhammad, neheede ɗum to Halimah e mbaayaagu mum; dewgal mum e Khadiijah, neleede ɗum e adiiɓe jaɓde nelal. Caggal ɗuum o jaŋtii hijra, e jippunde Nelaaɗo he Qubaa, o diwi o fay he wolde Badr kadi ko ɗoon o timminiri deftere makko. Alaa heen hay nokku gooto ɗo o haali duttorɗe makko, hayso tawii ɗiiɗoon qistaaji fof ko lollude he nder daartol Siira.

Woɗnde ndee winndi ɗum ko biyeteeɗo Alasan Kaaliidu Bah (J.1952) to Taagutalla diwaan Gidimaka,Muritani. Tiitoonde mayre ko: Nguurndam Nelaaɗo Alla: Mo Jam e Kisal Ngoni he Mum. Ndeen ne muula ko to Paris leydi Farayse he hitaande 2008. Kayre ne ko nde tokosere (86 ɗerewol) e nde waɗi 46 damal (walla qista). Ko kayre ɓuri yaajnaade seeɗa e adannde nde, kadi he mbeñdi Ibraa Lih, Alasan Kaalidu kanum rewii he aada siirayankeeɓe o, ɗuum woni fuɗɗoraade wallifo mum jaŋtaade nguurndam Arabeeɓe e koɗkiiji mum en ko adii naatgol Islaam, hayso tawii ko he ndaɓɓa. Hono no Ibraa Lih ni, kanko ne o haalanaani en duttorɗe makko, ɗuum woni hol e defte siira ɗe o tuugni ngam wallifaade deftere makko. Kono kamɓe wallifiyankeeɓe ɗiɗo ɓee kala ɓe nganndi nii en wonnde ko he ɗemngal Arab ɓe njanngi. Ko wonaa ɗeen ɗiɗi ɗe kaalɗen, deftere Siirah nde ngannduɗen ko deftere, nde wallifii ɗum Fetullah Gülen, ganndo mawɗo Turkinaajo guurɗo hannde ɗoo he Dowlaaji Dennduɗi Amerik. Deftere ndee ene firaa he Pulaar, ngaddiin mo Fuuta Jalon, kono hayhaame, en nganndaa pirɗo nde o sabu innde makko winndaaka haynokku he nder deftere nde. Ko nde deftere mawnde (ɗereeji 400) yaajniinde, kono kayre ne nde addaani duttorɗe ballifiiɗo o hay e nokku so wonaa ɗo oon tuugnii he aayeji Qur’aan.

Ene jeyaa e geɗe jarɗe teskaade ɗo, woni, he nder duuɓi cappanɗe nay jawtuɗi ɗii binndol e wallifo he ɗemngal Pulaar waɗii taaɓannde mawnde sanne. Ene wayno alaa hannde ganndal ngal winndaaka he ɗemngal pulaar, heewi famɗi. Kadi faayiida taweede deftere waynde hono no deftere Fetullah Gülen,nde njaŋti ɗen dow ndee ene firaa he Pulaar ene tinndina geɗe ɗiɗi: (a) Ko fedde makko ndee ko dental Da’wah (ɗuum woni noddooɓe fayde he Islaam) ɓe pirata defte maɓɓe ko he ɗemɗe mawɗe jaajɗe mbele noddaandu maɓɓe ene saro. Ndeke so ɓe pirii deftere ndee he Pulaar firti e ɓe nganndi kadi e ɓe kiisii pulaar e ɗemɗe mawɗe jaajɗe; (b) ko e ɓe kiisii Pulaar jeyaa ko he ko wiyetee ɗemɗe Islaam ko. Ɗuum woni ko wayno ɗemngal Arab, Persaan, Urdu e Turk, e goɗɗe bayɗe no mum en, ɗe keeweendi e joom mum en ko juulɓe.

One comment

Addu Yiyannde ma

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.