He jonte jawtuɗe ɗee toɓɓere nde Fulɓe Senegaalnaaɓe ɓurnoo waawde dukde he nder layti renndo (reseau sociaux) he ko no Fulɓe pecciraa, mbaɗaa ƴele hono

He jonte jawtuɗe ɗee toɓɓere nde Fulɓe Senegaalnaaɓe ɓurnoo waawde dukde he nder layti renndo (reseau sociaux) he ko no Fulɓe pecciraa, mbaɗaa ƴele hono leñɗi keewɗi ceertuɗi ni he
Read more »Koolol gadanol magooji-doge Afriknaaɓe (Festival panafricain des séries télévisées) ene jogori fuɗɗaade tuggude ñalnde 2 haa 6 Duujal (Mai) to Dakaar lamarngo leydi Senegaal. “Dakar séries” hono no koolol ngol
Read more »Ɓe Ceerataa, ko tiitoonde deftere pentol yaltunde jooni, nde wallifiyanke dowluɗo o, Demmbel Sal fawi kadi he juuɗe tarotooɓe coñce Pulaar. Mo inni hannde coñce Pulaar kala hakkillaaji Fulɓe fof
Read more »He keblungal mawninde duuɓi teemedere ko naɓakayanke Senegaalnaajo o, Usmaan Semmben jibinanoo, jaagorɗo toppitiiɗo Pinal e Ngaluuji daartolyankeeji, Pr Aliw Sow habrii maa Senegaal sos festuwaal keso ngam mawninde naɓayanke
Read more »He nder yeewtere mum, “Debbo Afrika”, Sali Jah jaɓɓiima koɗo tedduɗo kadi hoodere he nder mago Pulaar, oon woni Raki Jallo ɓurɗo anndireede innde mum magiyanke “Jeylaa”. He nder yeewtere
Read more »Toɓɓere faayiida ɗemngal he nder nehdi (jaŋde), ko toɓɓere duketeende gila nde leyɗeele Afrik, Asii, e Worgo-Amerik (Amerique du Sud) gonnooɗe he les njiimaandi koloñaal keɓti ndimaagu mum en dawrugol.
Read more »Marodi, galle jaltinoowo magooji-doge ñaawaama he dow mum yoo yoɓ 21 miliyonŋ. Liɓi ndeen ñaawoore ko tirbinaal njulaagu mo ndakaaru. Ndeen ñaawoore waɗi ko caggal nde winndiyanke magooji, Kadijatu Sih,
Read more »Fuladu, jibineede waalde ɓinngu leydaagu (Mouvement de rassemblement Citoyen) inniraande “Ɓamtaare Fuladu” ñalnde Hoore-biir to gooto he Hotelaaji Welingara. Waalde ndee ene renndini he nder mum, kaadar en, haala-heɗee en,
Read more »Ñalnde 27 Siilo yawtunde ndee, Goomu Ndeenka e Kisal mo Kawtal Dowlaaji (Conseil de securite de l’ONU) jaɓɓinooma dewbo pullo, Aminata Dikko, jeyaaɗo he fedde Kisal, catal Mali. Kisal ko
Read more »Musiɗɓe worɓe e rewɓe, yahdiiɓe am korsuɓe: E udditgol mooɓondiral nayaɓo Tawassul, lannda jogaaɗo jikke, miɗo jogii mbelamma e suutde mi konnguɗi feewde e banndam’en rewɓe e worɓe renndaaɓe faandaare,
Read more »He jonte jawtuɗe ɗee toɓɓere nde Fulɓe Senegaalnaaɓe ɓurnoo waawde dukde he nder layti renndo (reseau sociaux) he ko no Fulɓe pecciraa, mbaɗaa ƴele hono
Koolol gadanol magooji-doge Afriknaaɓe (Festival panafricain des séries télévisées) ene jogori fuɗɗaade tuggude ñalnde 2 haa 6 Duujal (Mai) to Dakaar lamarngo leydi Senegaal. “Dakar
Toɓɓere faayiida ɗemngal he nder nehdi (jaŋde), ko toɓɓere duketeende gila nde leyɗeele Afrik, Asii, e Worgo-Amerik (Amerique du Sud) gonnooɗe he les njiimaandi koloñaal
Marodi, galle jaltinoowo magooji-doge ñaawaama he dow mum yoo yoɓ 21 miliyonŋ. Liɓi ndeen ñaawoore ko tirbinaal njulaagu mo ndakaaru. Ndeen ñaawoore waɗi ko caggal
He keblungal mawninde duuɓi teemedere ko naɓakayanke Senegaalnaajo o, Usmaan Semmben jibinanoo, jaagorɗo toppitiiɗo Pinal e Ngaluuji daartolyankeeji, Pr Aliw Sow habrii maa Senegaal sos
Hannde ma timmu to Ciloñ Salndu Fuuta ñalawmaaji pinal puɗɗiiiɗi gila ñalnde aljumaa 23 Bowte kadi ene jokki haa hannde Alet walla mbiyen Dewo-Hoorebiir 25
Ko weltaare mawnde ndañɗen hannde nde pinɗen keɓɗen tintinoore Fouta Vision wonnde ɓe keɓtii kanaal maɓɓe Youtube. Nde tawnoo wonaa enen tan, kono kala ɗo
Aadee he ƴellitagol Pinal e Ganndal Sabu men finde tan kawruɗen he yonta mbaylaandi e karallaagal mum toowngal kanum e pine mum ƴellitiide saabii, eɗen
He nder yeewtere mum, “Debbo Afrika”, Sali Jah jaɓɓiima koɗo tedduɗo kadi hoodere he nder mago Pulaar, oon woni Raki Jallo ɓurɗo anndireede innde mum
Ko weltaare mawnde ndañɗen hannde nde pinɗen keɓɗen tintinoore Fouta Vision wonnde ɓe keɓtii kanaal maɓɓe Youtube. Nde tawnoo wonaa enen tan, kono kala ɗo
Fuladu, jibineede waalde ɓinngu leydaagu (Mouvement de rassemblement Citoyen) inniraande “Ɓamtaare Fuladu” ñalnde Hoore-biir to gooto he Hotelaaji Welingara. Waalde ndee ene renndini he nder
Ɓe Ceerataa, ko tiitoonde deftere pentol yaltunde jooni, nde wallifiyanke dowluɗo o, Demmbel Sal fawi kadi he juuɗe tarotooɓe coñce Pulaar. Mo inni hannde coñce
Hay huunde alaa he nder deftere Allah nde, al -Qur’aan, ko ene riiwta wonnde Allah neliino annabaaɓe ɓaleeɓe. Ɗal boom, sabu Allah wiyde he nder
Cowogol & Kosamɗingol Aadee, ko tiitoonde deftere hesere nde Ceerno Mammadu Saalif Mbaay wallifii yaltunde ko ɓooyani. Eɗen nganndi kala nde deftordu Pulaar ɓeydotirii tiitoonde
Firoojo deftere Allah, Al-Qur’aanaare teddunde nde, puɗɗiima heewde he ɗemngal Pulaar. Gila he kaamiilu kiɓɓuɗo o haa e taƴanɗe ko wayno taƴannde “Amma”. Ƴellitagol karallaagal
Ñalnde 24 Morso 2022, Batirdu Ngenndi Muritani ɓenninii kuulal eɓɓaande mbayliigu tippudi jaŋde he Muritani. So ɗuum siynaama maa waɗtu ɗemngal Arab janngirngal he kala
He jonte jawtuɗe ɗee toɓɓere nde Fulɓe Senegaalnaaɓe ɓurnoo waawde dukde he nder layti renndo (reseau sociaux) he ko no Fulɓe pecciraa, mbaɗaa ƴele hono
Fatmata ko jimol Baaba Maal jaltungol ko ene wona hitaande jooni kono ngol haastetaake. So tawii ko haaldude sibu Allah nii jimɗi Baaba Maal alaa
Ñalnde Hoorebiir 11/09/2021, Black Panther mo Marvel studio ene waɗa fijirde (concert) tawa fijata ɗum ko orchestre Los Angeles Philharmonic, he ɗowgol Thomas Wilkins, wonndude
Giɗel am hoto hiram komi neɗɗo yimɓe.
Islaam e Pinal Fulɓe ko tiitoonde deftere Ceerno Alhusayni Bah, ɓurɗo lollirde Bacca Bah, yaltunde ko ɓooyani to Galle Saato Papyrus Afrique. Caggal defte makko
Waalde (fedde) Sukaaɓe Daraniiɓe mawninde Finaatawaa he nder Burkina yuɓɓinii he nder lewru Silto (septembre) 2021, kampaañ ngam janngingol sukaaɓe pulaar/Fulfulde. Oon kampaañ duumiima fotde
Koolol gadanol magooji-doge Afriknaaɓe (Festival panafricain des séries télévisées) ene jogori fuɗɗaade tuggude ñalnde 2 haa 6 Duujal (Mai) to Dakaar lamarngo leydi Senegaal. “Dakar
He keblungal mawninde duuɓi teemedere ko naɓakayanke Senegaalnaajo o, Usmaan Semmben jibinanoo, jaagorɗo toppitiiɗo Pinal e Ngaluuji daartolyankeeji, Pr Aliw Sow habrii maa Senegaal sos
He nder yeewtere mum, “Debbo Afrika”, Sali Jah jaɓɓiima koɗo tedduɗo kadi hoodere he nder mago Pulaar, oon woni Raki Jallo ɓurɗo anndireede innde mum
Marodi, galle jaltinoowo magooji-doge ñaawaama he dow mum yoo yoɓ 21 miliyonŋ. Liɓi ndeen ñaawoore ko tirbinaal njulaagu mo ndakaaru. Ndeen ñaawoore waɗi ko caggal
Hannde ma timmu to Ciloñ Salndu Fuuta ñalawmaaji pinal puɗɗiiiɗi gila ñalnde aljumaa 23 Bowte kadi ene jokki haa hannde Alet walla mbiyen Dewo-Hoorebiir 25
He nder Aduna Allah oo kala hannde, juulɓe ene mawnina ñalawma juulde Taaske1 walla mbiyen Juulde Layya. Juulɓe ene mawnina ñalawmaaji keewɗi, ko wayno Juulde
Firoojo deftere Allah, Al-Qur’aanaare teddunde nde, puɗɗiima heewde he ɗemngal Pulaar. Gila he kaamiilu kiɓɓuɗo o haa e taƴanɗe ko wayno taƴannde “Amma”. Ƴellitagol karallaagal
He duuɓi jawtuɗi ɗii pelle nodditortooɗe Jihaadyankeeje (Al-Qa’ida e Da’is) mbonni ko heewi e ndonateeri pinal aade to bannge Fuɗnaange-Ɓadiiɗo e Worgo Afrik. Ɓe kelii
Ɗemngal Arab ko adii Islaam: Ibn Khalduun, he nder deftere mum Muqaddimah, ene wiya ko Qur’aan adii won’de deftere winndaande he ɗemngal Arab, hayso tawii