Darnde Fedde “Goodal” he Hare ngam Ɓamtaare Ɗemɗe ngenndiije e Ƴellitgol Pinal Fulɓe.

He nder cappanɗe jawtuɗe ɗee (1960-2020) ene teskaa pelle keewɗe cosaama heen ngam daranaade ɓamtaare ɗemngal Pulaar/Fulfulde e ƴellitaare pinal Fulɓe. Woon heen ko pelle ngenndiije jogiiɗe peŋɗe e cate he nder keeri leyɗeele mum en, goɗɗe heen nii ko taƴti keeriije denndinɗe dowlaaji keewɗi walla terɗe jeyaaɗe he leyɗeele ceertuɗe; kono won heen ko goomuuji haralleeɓe jogiiɓe payndaale laaɓtuɗe e jiyanɗe he holno ɗeen payndaale njettortee.

Ko he ɗe sakket ɗee mbaawɗen limde fedde GOODAL (Goomu Daraniingu Leñol), gollonooɓe hannde ɗemngal Pulaar ko waɗi faayiida he nder leydi Senegaal. Binndi Pulaar heɓiino jokkondirde he hooreejo maɓɓe Usmaan Makka Lih, jaayndiyanke kadi keptinaaɗo he daranaade ɗemngal Pulaar, ngam saaftan’de en lewlewal he golle maɓɓe.

Hol ko Ummini GOODAL?

“Ko adii fof GOODAL araani ngam fooɗondirde e hay fedde wootere,” hooreejo Usmaan Makka Lih jeertini mi gila he fuɗɗoode, “Goodal ari ko addude ballal mum e ɓeydude he ko tawi ɗoo koo mbele Pulaar ene yahra yeeso, ɗoo he nder Senegaal e denndaangal leyɗeele Fulɓe. Darnde amen ko yiɗde sukkan’de leñol ngol won e jolɗe cerwuɗe ɗo ngol foti yiyeede walla naneede. Ko yoo leñol ngol heɓ e denndaangal eɓɓooji ɗi pelle pine e ɓamtaare keɓata he nder leydi Senegaal ɗe.”

Usmaan Lih Hooreejo fedde Goodal

Eɗen nganndi Haalpulaar en ene mbiya: Mo yiyanaaka hulantaake, walla so feccere dawii ko tawaaɓe monotoo, ndeke noon, hayso tawii laamu Senegaal ene yaltina ngaluuji keewɗi ngam ƴellitde pine leydi ndii e ɗemɗe ngenndiije ɗee, rewrude he jaagorɗe kalfinaaɗe ɗeen geɗe ne, so feccere dawii alaa e sago tawa daraniiɓe leñol Fulɓe ene tawtoraa. Tawa ko waawɓe addude eɓɓooji laaɓtuɗi, ɗi ene njaltina jojjannde leñol ngol haa mbaawa heɓan’de ngol ko ngol haan’di ko. Ɗuum noon laaɓndi ko ndeen fedde walla ɓeen yimɓe ngona humpitiiɓe caɗeele leñol ngol e muuyooji mum, kadi e jogaade jokkondiral duumingal e liggondiral nuunɗungal, pawingal e koolondiral hakkunde ceŋɗe ɗiɗi ɗee (pelle ɗee e laamu ngu). Goodal, eɗen mbaawi wiyde, fuɗɗima mahde ndeen hoolaare he gollondiral hakkunde mum e laamu Senegaal. Ko ɗuum jey sabaabu laamu Senegaal halfin’de ɓe ñalawma uddirɗo yontere jaŋde mawɓe (Clôture de la semaine nationale de l’Alphabétisation), ɓaɗnooɗo ñalnde 14 Silto, 2019, to Ecole Ceerno Sileymaan Baal he tawtoreede jaagorɗo o, e Aliw Sal Meer mo Geejawaay, yantude e pelle walla yimɓe daraniiɓe ɓamtaare ɗemɗe ngenndiije Senegaal.

He ndiin ɗoon mbaydi kadi, fedde Goodal tawtoraama, he noddaandu jaagorgal kalfinaangal nehdi e jaŋde toownde, jakkaa (forum) ɓaɗnooɗo to Hotel Radison Bleu, ñalande 15 Yarkomaa, 2020. Tawa wonno sabaabu oon jakkaa ko waɗde ɓeto e eɓɓooji kuccam ko yowitii he jaŋde ɗemɗe ngenndiije Senegal. Ndeen joɗnde waɗaa ko he tawtoreede jaagorɗo kalfinaaɗo jaŋde e nehdi (ministre de l’éducation national) Mammadu Talla, ko heewi yeewtama heen. Ɓetooji mbaɗaama ngam ƴeewde ko laamu Senegaal gollii ko fayti he ƴellitgol ɗemɗe ngenndiije haa ɓuri teeŋtude he jaŋde e binndol ɗemɗe ɗee tuggude he gila nde Senegaal heɓti ndimaagu e jeytaare mum dawrugol haa e hannde gonaaɗo o; hol ɗo tonaa, hol ɗo daccaa e hol pergitte tesketeeɗe heen? Kono kadi hol ko woni kuccam laamu ngu e eɓooji jogaaɗi ngam naatnude ɗemɗe ɗee he nder tippude jaŋde duɗe laamu ɗee. Sikke alaa, oon jakkaa ko keewɗo faayiida, nde tawnoo ko yeewtaa heen koo ene waawi wonaya ndaɗɗudi kala peeje (pewje) jogorɗe wonoyde janngo caaynol ngol ene ɗowiree tippudi jaŋde he nder leydi Senegaal. Dañde waawɓe lomtaade toon leñol ngol he ɗo ɗeen peeje ndaɗɗatee ko huunde jarnde teskaade, sabu maa joom mum en mbaaw naworde toon konngol leñol ngol kadi so ngartii maa kumpit leñol ngol ko woni e fewjeede mbaawa heblanaade ɗum, tawa so sahaa mum yontoyii mbasa betteede. Ndke so hooreejo GOODAL, Usmaan Lih, wiy en“darnde Goodal ko yiɗde sukkan’de leñol ngol won e jolɗe cerwuɗe ɗo ngol foti yiyeede walla naneede,” eɗen paama tigi ko o yiɗi joofaade.

Huunde e Maantinɗe he Golle Goodal

Goodal ko fedde jogiinde himme wonaa seeɗa. Gaa-gaa ko nde soccondirta e laamu Senegaal ngam yooltude jojjanɗe leñol fulɓe e ɗemngal Pulaar, e ɓe mbaɗti hakkillaaji maɓɓe no feewi e yimɓe gollanooɓe leñol haalpulaar en e ɗemngal Pulaar. En mbaawa limtidde ɗoo teddule ɗe ɓe mbaɗani, hattanteeɓe leñol ngol, mawɓe maggol e annduɓe maggol; rewɓe e worɓe; wuurɓe e maayɓe. Ɓe mbaɗii ñalawmaaji ngam siftorde e duwanaade mawɓe leñol ngol yarlitinooɓe nguurndameeje mum en ngam ligganaade leñol ngol haa nde Allah nawti ɗum en saare goonga, ko wayno Yero Dooro Jallo, Saydu Kane, Amadu Maalik Gay. Kono kadi fedde GOODAL teddinii wuurɓe, dariiɓe jamma e ñalawma ene ngollana ɗemngal e leñol ngol hoto ngol daɗeede he kesam-hesaagu karallaagal-mbaylaandi. Ko ɗuum addanooɓe waɗan’de Ibraahiima Malal Saar teddungal mawngal, ñalnde 15 Mbooy, 2015 to UCAD (Jaaɓi haaɗtirde Seek Anta Joop Dakar). Sabu golle mum maantinɗe he eggude gannde e karalleeje kese he ɗemngal Pulaar. Ko wayno adaade sosde (siñcude) lowre Pulaar he nder geese, http://www.lowre-pulaagu.com, e firde mozilla firefox e facebook, waɗta ɗum en he Pulaar. Ko he ndiin mbaydi kadi ɓe ndutti teddungal, oon mo nganndu ɗaa ko kanum woni Ceerno Bah, hooreejo Dental Ngootaagu e Ballondiral (Union Solidarité Entraide) lomtiiɗo Amadu Maalik Gay, jokki golle mum, roosi ko oon aawno haa waawi wuurde e daraade.

Teddungal GOODAL fayde he Wallifiyankooɓe Pulaar

Ceerno Jalaaluddiin Bah. Kiliifa diine kadi wallifiyanke Pulaar

Ngay ko lefol teddungal ngol GOODAL fiilata winndiyankooɓe ɗemngal Pulaar. Kono wonaa winndiyanke fof heɓata ngol. Sabu ɓe mbiy ko huunde jogotoo waloor ko maa tiiɗa saɗta heɓde tawa so neɗɗo heɓii ɗum ene waawa ɗum faarnoraade. Ko ɗuum waɗi ñalnde 22 Colte, 2020, GOODAL suɓii gooto e hilifaaɓe leñol Fulɓe, Ceerno Jalaaluddiin Bah mo Madiina Gunaas, ballifiiɗo ko ene yaha e defte sappo he ɗemngal Pulaar, tawa fof koko yowitii he diine Islaam. Gila e firo Quraana, defte Fiqhu e Hadiis, e tinndinooje Sunna e nehdi suufiyankaagal, ɓe piili ɗum ngool lefol teddungal. Ko adii ɗum lefol Ngay meeɗnoo fiileede ko ñalnde 22, Morso 2016. Tawa fiila ngol ko Ceerno Amadu Tijjani Kan mo Galoya, kanum ne wallifiima ko ene yaha e defte noogaas he ɗemngal Pulaar.

Wonaa lefol Ngay tan noon fedde GOODAL jogii ngam teddinirde winndiyankooɓe Pulaar. E ɓe mbaɗa geɗe keewɗe ngam suusnude winndiyankooɓe e wiɗtiyankooɓe Pulaar kala nde gooto e mum en yaltini deftere hesere. Ko wayno Jirgo (etude critique), hono no ɓe mbaɗdunoo e Hammee Amadu Lih, ñalnde 7 Duujal, 2014, tuma nde yaltini deftere mum “ Ɗalee Mawɓe Ndeena”. Ko hono noon ne kadi ɓe mbaɗanii winndiyankooɓe heewɓe wejo defte mum en, ko wayno deftere Jeynaba Buubu Soh, Renndo e Taariindi; Abuu Sih, Gila Dawaa Dawi, Dr. Umar Bassum, Ngaynateendi e Dr. Muhammadu Faalil Sy, Hiisawe.

Janngin’de Pulaar e Heblude Jaayndiyankooɓe

He hitaande 2017, GOODAL yuɓɓinii lulnde ɓalɗe tati to Duɗal Ceerno Sileymaani Baal, ngam heblude jaayndiyankooɓe e animaatoor en gollirooɓe ɗemngal Pulaar, e karallaagal roɓindo, hiñde e caaktugol kabaaruji. Ɗuum wonno ko ñalnde 17,18 e 19 Mbooy, tawa wonno kebloowo o ko Siley Njaay, jaayndiyanke gonnooɗo RTS.

He 2019 kadi, ko adii nde suɓngooji ɗi mbaɗata, heblo wayngo hono noon kadi waɗaama fotde ñalawma kuurɗo ñalnde 19 Siilo, 2019, to Meeri mo Madiina Gunaas, Geejawaay. Tawa ngoon ardinoo ɗum ko Ibraahiima Khaliilula Njaay, jaayndiyanke gollowo to jaaynde “Soleil”.

Hono no mbiyno ɗen nii, en mbaawa haaldude ko fedde GOODAL gollii gila nde nde sosa fayde jooni. Kono seeɗa mo njubbuɗen heen oo ene anndina en wonnde, GOODAL ko fedde dariinde, gollanoore leñol Fulɓe ko tiiɗi, tawa kadi ene wonndi e yarlitaare. Golle maɓɓe kadi ene tinndina en wonnde ɓe ngonaa hatanteeɓe tan kono kadi ko ɓe haralleeɓe gollirooɓe ñeeñal taw ko faawade he yiyannde e payndaale laaɓtuɗe.

Haalpulaar en ene mbiya: “Kala nde hooree sakkii e les ɓuuɓri won ɗo hoore daranii ɗum he naange”, ndeke noon so en njiyii pinal Fulɓe e ɗemngal Pulaar ene ƴellitoroo e woon fannuuji, ko sabu darnde e golle ɗe kaaɓetaake ɗe pelle bayɗeno GOODAL ni, e nannduɗe e mum en, gollanta leñol ngol ngam salanaade ngol daɗeede.

Addu Yiyannde ma

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.