Waɗde Pulaar/Fulfulde Ɗemngal Afrik Winndereyeewal

Renndo waawaa mahaade tawa alaa ɗemngal ari-ndendiyeewal, ngal jooma mum en kala ene nanondira heen. Afrik noon ene anndiraa won’de nokku keewɗo ɗemɗe. Hayso tawii he nder Afrik alaa neɗɗo fof mo waawa haalde haysinno ko ɗemɗe ɗiɗi ne, keeweendi ɗemɗe ɗee waasataa tawa ko ɗum paddal wonno fayde mahgol renndooji jaajɗi he nder jookdu he (haysinno eɗen nganndi nii Afrik waɗiino laamuuji jaajɗi).

Ngaal paddal ene jokki teppude Afriknaaɓe e haɗde ɗum en waawde tabitin’de ngootaagu mum en to bannge dawrugol e woottiɗin’de faggudu mum mbele maa mbaaw ƴellitaade. Ko sabu ngool keewgol ɗemɗe e ŋakkeede pellital dawrugol ɗemɗeyeewol waɗi ko ɗemɗe jananiyankeeje ngoni ɗe ɓiyɓe Afrik kuwtortoo ngam kumtondiral haajuuji ñalnde kala hakkunde mum en, kadi ko kamɗe ngoni janngirɗe e nehirɗe ɓiyɓe jookdu nduu; ko kamɗe kadi ngoni kuwtorteeɗe he kala gollorɗe laamuji he. Ɗeen ɗemɗe araniyeeje, ko wayno Arab, Engele, Farayse, Purtugees walla Españool, ko kanum en ngoni ɗemɗe lawakeeje he nder leyɗeele jookdu hee kala, kadi ko kanmɗe ngoni kuwtorteede he dente Afriknaaje ko wayno Fedde Ngootaagu Afrik walla Dental Afrik (Union Africaine), Dental Faggude Hiirnaange Afrik (CEDEAO), ekn.

Kaan ngonka, ko huunde nde annduɓe Afriknaaɓe heewɓe e haɓantenooɓe ngam jeytaare Afrik e ndimaagu mum, dukatnoo wonnde ene foti waylaade. Seek Anta Joop e ngenndiyankeeɓe Afriknaaɓe heewɓe, njeertiniino jookdu nduu wonnde neɗɗo waawa ɓamtoraade ɗemɗe e pine janane. Ɗemɗe Afriknaaje ko ngaluuji ɓiyɓe Afriknaaɓe kadi ko ndonateeri mum en ummoraade he taaniraaɓe mum en gila e ganni, ko kamɗe moofti pinal e daartol renndooji jookdu ndu.Ɗuum noon ko huunde fotnde reeneede kadi rontinee yontaaji garooji, tawa ko rewrude e huwtoraade ɗeen ɗemɗe to bannge haalde, jannginirde, e huwtoraade ɗe e kala ko toɗɗii geɗe laamuuji e renndooji. Ɗe toŋtee haa ɗe mbaawa huwtoreede ngam waawde faccirde miijooji luggi kadi e wiɗtireede gannde kese e mbaylaandi.

Sikke alaa, hannde won taaɓanɗe mbaɗaa he tolnooji keewɗi ceertuɗi ko fayti e winndude e janngude ɗemɗe Afriknaaje. Ene wayno hannde kala ɗemngal Afriknaawal ene tafanaa alkule ngam haa waawa winndeede e janngeede.

Dawrugol leyɗeele Afrik he ko fayti e ɓamtugol ɗemɗe ngenndiyeeje ene seerti, kono leydi heen kala won laawol ngol ƴetti, kono ko to Fuɗnaange Afrik, ko wayno Tansani, Ruwanndaa, Keñaa walla Konngo (RDC),ɗum ɓuri yahrude yeeso. He nder ɗee leyɗeele ɗe limtuɗen, hono no kala leydi he nder Afrik, ɗemɗe ceertuɗe ene keewi heen, kono ko ɗemngal Swahili/Kiswahili ɓuri yaajde toon. Ko ɗuum waɗi ngootiri kala e ɗee leyɗeele e ngal rokkaa daraja ɗemngal lawakeewal (statut de langue officielle). He mbeñdi, Fuɗnaange Afrik, Hiirnaange Afrik kanum alaa hay ɗemngal gootal afriknaawal jogingal daraja ɗemngal lawakeewal. Ndeen ne dee, ɗemɗe momtikeeriije ene keewi he diiwaan he, ko wayno Fulfulde, Hawsankoore, Manndiŋkoore, Yoruba e Wolof, fof ene kaalee e ko ɓuri leydi ngootiri he nder leyɗeele Hiirnaange Afrik, kadi ene rokkaa daraja ɗemngal ngenndiyeewal (satut de langue national) he nder ko ɓuri leydi ngootiri kono alaa ɗo woni ɗemngal lawakeewal. Ko ɗemɗe araniyankeeje ɗee tan (Engele, Farayse, e Purtugees,) njogii oon daraja he nder leyɗeele Hiirnaange Afrik.

Nafoore Ɗemngal Lawakeewal

Ɗemngal suɓeede waɗee ɗemngal lawakeewal hono no Amharik he nder Eccopi ni walla Swahili he nder leyɗeele ɗe limtuɗen dow ɗee ni, ene walla e wuurnude kadi e ƴellitde ɗum, haysinno wonaa ɗuum tan addanta ɗemngal ƴellitaade.

So ɗemngal wonii lawakeewal ma ngal won kuwtorogal he kala ko toɗɗi geɗe laamu nguu, ko wayno huwtoreede he gollirɗe laamu nguu, jannginireede he duɗe laamu e saaktirde kabaruuji. Maa ngal huwtore he wiɗtooji kala fannuji ganndal, karalaagal e mbaylaandi. Ɗuum maa wallungal e faggitaade kelmeendi hesiri he kala yonta, rokka ngal waawde faccirde miijooji luggi e gannde toowɗe.

He nder Afrik noon, nokku mo kala leydi ene waɗi ɗemɗe keewɗe, suɓaade heen gootal waɗa ɗum lawakeewal woppa keddiiɗe ɗee, ene laaɓndi cuusal (cuucal) walla mbiyen pellital dawrugol. Nde tawnoo ene waawi jibin’de fitina he nder leydi sabu kirondiral hakkunde leñɗi mayri. Sikke alaa, ko sabu ŋakkeede ngaal pellital dawrugol waɗi leyɗeele Afrik ŋottilaade he ɗemɗe jananiyankeeje ene mbaɗi ɗum en lawakeeje ngoppi ɗemɗe mum en. Waylude kaan ngonka, e ɓe kuli, way ko no helde suudu mbuɓɓutu ni.

Mbele Afrik heddoto e huwtoraade ɗemɗe jananiyankeeje tan woppa ɗemɗe mum maaya, walla hayso nguurii ne keednaa tan ko les ɗemɗe araniyeeje?

Welsindaade ɗemɗe Afriknaaje haa maaya walla ƴellitde ɗemɗe araniyeeje keedtina ɗemɗe Afriknaaje less jananiyeeje ko jaɓde daɗeede e jebbilanaade jaasre he nder daartol. Nde tawnoo ko ɗemngal woni faawru pinal kala leñol. Kala ɗo ɗemngal ɓetetee ko ɗoom jooma maagal en ne kiisetee. Haysinno ko ko goonga wonnde Afriknaaɓe nana kuwtoroo ɗemɗe jananiyeeje en paggitoroo ɗum en kala fannu e ganndal ne, so ɗeen gannde eggaaka paytiraa he ɗemɗe Afrik, wayata tan ko hono no luɓaade wutte keso ñalnde juulde nii. Hayso oon tigi ñaantiima ene anndaa tan ko o kolɗo.

Pellital Dawrugol Gonndungal e Ñeeñal kam e Udditaare Hakille.

Ko goonga suɓaade ɗemngal gootal he nder ɗemɗe keewɗe ene waawi jibin’de fitina, kadi hay gooto yiɗaa ummin’de fitina he nder keeri leydi mum, kono ko alaa e sago, pellital dawrugol wooda ngam yaltin’de Afrik he oo nguumu-ngaama.

Ko goonga wonnde Afrik ene heewi ɗemɗe, kono wonaa kamɗe ɗee fof ngoni jaajɗe, cariiɗe he nder leyɗeele ko ɓuri ɗiɗi, ɗal boom, ko ɓuri heewde e ɗemɗe Afrik, gootal heen kala tawatee tan ko he leydi ngootiri walla nii he diiwaan gooto he nder leydi ngootiri.Hayso tawii haalooɓe ngaal ɗemngal ene keewi he ndiin leydi. Yeru Igbo ko ɗemngal mawngal he nder Nijeryaa (Nigeria) kono ko toon tan ngal tawatee. So en ƴeewi ɗemɗe Afrik ɗe gootal e mum en kala ene tawee he ko ene wona leyɗeele joy, en tawat ɗeen ɓuraani ɗemɗe joy. So en mbaɗtii ɗum leyɗeele sappo (10) ni ko ɗemɗe ɗiɗi tan ndañaten, woni Pulaar/Fulfulde e Swahili/Kiswahili.

En kaaliino, mbiyɗen addani Swahili waɗeede ɗemngal lawakeewal he nder leyɗeele keewɗe Fuɗnaange Afrik, ko sabu maggal won’de ɓurngal saraade toon, kono wonaa kamngal tan woni he oon diiwaan. He nder Hiirnaange Afrik ne ɗemɗe hono ɗeen ene toon tawa ko momtikeeriije, ko wayno Fulfulde, Hawsankoore, Manndiŋkoore,Yoruba e Wolof. Kono so en ƴeewii denndaangal ɗee ɗoo ɗemɗe ɗe kaalɗen, alaa heen fof potngal e Pulaar/Fulfulde yaajde. Sabu kamɗe kala, gootal e majje fof wonɗo haalatee tawa goɗngal ngal haaletaake ɗoon, Fulfulde noon ene haalee he kala ɗo gootal e ɗee ɗemɗe ene haalee. Ɗuum firti ko Pulaar/Fulfulde tan woni ɗemngal kuuɓnungal leyɗeele Hiirnaange Afrik. So wonii ko noon, ndeke heddii tan ko pellital laamuuji Hiirnaange Afrik ƴettude dawrugol ɗemɗiyankeewol, ngol ene ƴellita Pulaar he nder diiwaan hee kala mbela maa ngal won ari-ndenndiyeewal ɓiyɓe diiwaan o. Ɓe mbaawa huwtoraade ngal he kala ɗo ɓe kuwtortonoo ɗemɗe jananiyankeeje ɗe tawa haɗaani ɗemɗe keddiiɗe ɗee gootal heen kala ene janngee kadi ene huwtoree he nokku ɗo jeyaa ɗo, sabu eɗen nganndi hayso Swahili waɗaama ɗemngal lawakeewal he yoga e leyɗeele Funaange Afrik ne, addanaani ɗemɗe keddiiɗe ɗee woppeede.

Maa wood laabndiiɗo ko waɗi eɗen cuɓoo Pulaar/Fulfulde he dow ɗemɗe keddiiɗe te hayso e ngal haalee he leyɗeele keewɗe ne, kala heen leydi ɗo ngal tawatee, so wonaa Gine (Guinee), e ngal wonndi ɗoon e ɗemngal ɓurngal Fulfulde waawde haaleede? Ko tommbaade ngaal laaɓndal waɗnoo en wiyde: Afrik ene hatojini e pellital dawrugol gonndungol e ñeeñal e udditaare hakkille. Sabu so en Ƴettii yeru leydi Burkina Faso, ɗemɗe tati ɓurɗe waawde haaleede toon ko Fulfulde, Moosiŋkoore e Mandiŋkoore (Julaaare). Kono so en ƴeewi hakkunde ɗee ɗoo ɗemɗe tati ma en taw ko Moosiŋkoore ɓuri waawde haaleede sabu ko kanum woni ɗemngal wuro laamogo ngo. So laamu Burkina ƴeewii ko Moosinkoore ɓuri waawde haaleede he nder leydi he, ɓe mbiy eɓe cuɓoo Moosinkoore he dow keddiiɗe ɗee, ɗuum firtata ko ɓe tonngi miijojo maɓɓe tan ko he ngonka maɓɓe Burkinaaɓe, ɓe mbellitaani miijooji maɓɓe he ngonka maɓɓe Afriknaaka e ngootaagu mum.Sabu Moosinkoore hayso ene yaaji he nder Burkina ne, ko ɗoon tan ngal haaɗi, alaa ɗo ngal tawatee nokku goɗɗo. Ɗuum firti, soɓe njaltii leydi maɓɓe ɓe njahii to leyɗeele goɗɗe Afrik, ma ɓe katojin e ɗemngal goɗngal, ngal e ɓe nanondira heen e mum en. Te Fulfulde e Manndiŋkoore ɗe ɓe njoñi ɓe mbelsiindii ɗum en ɗee ko ɗemɗe momti keeriije ɗe ɓe mbaawnoo huwtoraade ngam haaldude e yimɓe leyɗeele Afriknaaje goɗɗe. Ko hono noon so leydi Senegaal wiy ene ɓamta Wolof kono ene yeeboo Pulaar, ma ɓe mbaas fartaŋŋe maɓɓe waawde mahde ngootaagu hakkunde maɓɓe e Mali, Burkina Faso, Niger walla Nigeria, so tawiino kannje ɗee leyɗeele fof ɗe pellitiino ɓamtude Pulaar e huwtoraade ɗum no ɗemngal lawakeewal e kuwtorgal hakkunde maɓɓe.

Pulaar/Fulfulde won’de ɗum ɗemngal tokosal he ko ɓuri heewde he nder leyɗeele ngal tawetee ɗe, ittaani so en ƴeewrii ngal to bannge wertaango Afrik, alaa hay gootal e ɗemɗe koɗdiiɗe maggal ɗee ngal ene nawdee e maggal to yaajde e heewde haalooɓe. Kadi no pulaar way saraade e yaajde ni, ko noon kadi Fulɓe ngoniri joom en enɗameeji en he nder jookdu Afrik. Gooto fof ene anndi enɗam hakkunde Fulɓe e leñɗi Senegambi, ko wayno Jolfuɓe (Wolof en), Seeraraaɓe, Soninkeeɓe walla Joolaaɓe e Basari en. So a yahi Mali ne ko noon Fulɓe mbaydi e Wasulu en, Bamarankooɓe e Dogon en. So a yahii Burkina Faso ma nan ene wiyee Pullo-Moosi, so a yahii Nigeria ma nan ene wiyee Pullo-Hawsa, hakke ko Fulɓe e ɗiɗoo leñɗi naatnaatondiri haa ɗeɓi wontude leñol gootol. Nde ke noon ɓawo dee fayndaare men ko ngootaaku Afrik, so en njaɓi, Pulaar ko Allah suɓanii en ɗum. Pelle ngootaagu Afrik ko wayno Union Africaine e CEDEAO en potiino adaade mbaɗa taaɓannde feewde e suɓaade Pulaar e Swahili ngam yoo ngon ɗemɗe mum en gollorɗe kadi ɓe kirjina leyɗeele Afrik ɗee fof rewde heen.

12 comments

Addu Yiyannde ma

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.