Category Archives: Pulaar/Fulfulde

Air Senegaal, Mettere ɗanniyankeeɓe Fulɓe kam e Noddaadu Yoga e yimɓe wonnde yoo ɗanniyankeeɓe Fulɓe Njow juuɗe mum en he Ndiwoowa Senegaal.

Air Senegaal, Mettere ɗanniyankeeɓe Fulɓe e Noddaadu Yoga e yimɓe wonnde yoo ɗanniyankeeɓe Fulɓe Njow juuɗe mum en he Ndiwoowa Senegaal.He nder balɗe jawtuɗe ɗee gulaali ɗii keewi he nder mejaaji renndo (reseau sociaux) he, taw saabi ɗum ko mettere Fulɓe Senegaalnaaɓe teskaade he nder ndiwoowa kesa kaa, ɗemɗe gollorɗe ɗee Pulaar jeyaaka heen. Ɓe kuwtortoo ko ɗemɗe tati: Farayse, Engele e Jolfe.

Jokku Taro

21 Colte:Ñalgu Winndere Ɗemngal Neeniwal

E nder batu mum jooɗinoongu e lewru jolal (novembre) 1999, UNESCO (Fedde Ngootaagu Dowlaaji ngam Nehdi, Ganndal e Pinal) nanondirii e waɗtude 21 colte Ñalngu Winndere Ɗemngal Neeniwal. Tuggude he hitaande 2000 ñalngu ngu ene mawninee e nder leyɗeele aduna ɗe kala. Fayndaare UNESCO ko hirjinde e paamgol darnde ɗemngal e nder pinal aadee.Ɗemngal ko kuwtorgal ɓurngal doolnude e hatojineede ngam deengol donaaɗi e ƴellitgol pinal aade. Kuwtorogol ɗemngal neeniwal ngam nehde sukaaɓe leñol e ƴellitde ganndal ko jojjannde kala leñol.                   

Jokku Taro

Ɗemɗe Afriknaaje 13 ɓurɗe yaajde to bannge saraade e heewde haalooɓe.


He nder Afrik ko ene ɓura ujjunnaaje ɗiɗi (2000) ɗemngal ene tawee heen. Hay ɗuum ne tawa en limaani heen ɗemɗe koɗe naatɗe he jookdu nduu he ujunanɗe ɗiɗi jawtude ɗee, ko wayno ɗemɗe tuubakooɓe (farayse, engele, purtugees, españool e Afrikaans), Arabeere, walla ɗemɗe maleyo-polonisiyankeeje ko wayno Malgaas, Bushpuri walla Urdu.
Jokku Taro

Senegaal, Ɗemɗe Ngenndiije Naatnaama to Suudu BatirduNgendi

 Tuggude ñalnde 2 Bowte/ Decembre 2014, lomtiiɓe renndo ngoo to Batirde Ngenndi ɓe (les députés a L’Assemblée National) ene mbaawi haalde he ɗemɗe mum neeniyeeje so ene mbaɗa diskuuruuji mum en, huunde nde, e ko ɓenni, heertinanoo tan ko he ɗemngal Farayse. Kuule kese ɗee newnanii haalooɓe ɗee ɗoo ɗemɗe ngendiije ɗe payɗen limtude, woni Pulaar, Seereraare, Joolaare, Jolfe, Soninkoore e Manndiŋkoore, waawde huwtoraade ɗum en he nder jeewte batirdu ndu tawa heddiiɓe ɓee ne ene mbaawa heɗaade joom mum tawa kanun en nanata ɗum ko he ɗemɗe mum neeniyeeje rewrude he nantingol.
Jokku Taro

Dawrugol Senegal ngam Ƴellitde Ɗemɗe Ngenndiije

Kuule Laamu Ngenndi Senegaal ngam Wallitde he Ɓamtaare Ɗemngal Ngenndiyeewal Pulaar
  Fayndaare waɗde ɗemɗe ngenndiyankooje Senegal ɗemɗe pinal, kadi tuugnaade he ɗuum ngam rokkude jaŋde ndee (nehdi) kutorɗe baawɗe jibin’de ngartam nafojam tawa ko jahdu ɗam e kesam-hesaagu e ɓamtaare, ko alaa e sago maa ɗemɗe ɗee mbinndee kadi ɗe naatnee he tippudi jaŋde ndee kanum he kuwtorɗe golle laamu ɗee e kala geɗe nguurndam leydi ndii.
Jokku Taro

Daartol Nguurndam Nulaaɗo Allah he Pulaar/Fulfulde

Fulɓe puɗɗinooma naatde he diine Islaam gila he teemedanɗe gadane ƴellitogol mum kono nde wonno en ngalaano binndol (fotde ko anndaa) kuwtortono ɗen ko ɗemngal Arab e binndol mum ngam janngude. He teemadannde sappo he joyeɗiɗiɓiire (tm.17ɓe CJI), taw annduɓe Fulɓe mbaɗtii huwtoraade alkule Arab ɗee ngam winndude he Pulaar. Kadi ɗum yaajiino sanne he nder Fuuta Tooro, Fuuta Jalon e Sokoto. Hayso mawɓe men heewɓe, ko wayno Sayku Usmaan ɓiy Foodiyo mo Sokoto, mbinndiino defte he siirah ne, wonnoo ko he ɗemngal Arab.

jokku taro
« Older Entries Recent Entries »